Gick igenom gamla dikter och tankar som jag skrivit genom åren, och hittade saker jag förträngt eller vissa saker av det iallafall. Men nu går allting bättre tycker jag och för första gången i mitt liv  börjar jag känna lite livslust och tilloch med glädje emellanåt.

ångesten finns ju fortfarande där och paniken slår till ordentligt men det är ju sådant man får räkna med,hellre det än att det är som förr att jag alltid hade det om jag inte flydde på ett eller annat sätt

, kan ju inte alltid må bra, skulle ju vara konstigt det med ,Däremot tycker jag det är jobbigt att inte längre kunna stänga in känslorna och bara vara utan nu måste jag möta sorg,ilska,glädje osv på egen hand och den första prövningen för det var när Rocky dog för ett tag sen,

Så mycket som jag grät då har jag inte gråtit på flera år, tyckte det var jättejobbigt, men då sa mamma välkommen till livet igen gumman, haha det är märkligt egentligen att jag har vart så himla instängd och off egentligen, Men nu börjar jag till och med lita på människor igen och börjar kunna släppa in folk inpå åtminstonde lite.

Och det är framstegen som räknas även om det bara är pyttelitet framsteg så jag är nöjd ändå .

      Vad skulle jag göra utan er mina älsklingar <3 <3 <3 <3 

  Jag är med och tävlar  om ett Måltidsmått hos Yarp.blog.se=)